Högkostnadsskydd för el från 2026 – ett skyddsnät som kanske aldrig behövs

Från och med 2026 inför regeringen ett nytt högkostnadsskydd för el. Tanken är att hushåll inte ska behöva betala mer än i snitt 1,50 kronor per kilowattimme under en månad. Om spotpriset blir högre än så träder stödet in och en del av kostnaden kompenseras.

Samtidigt sänks energiskatten på el med nästan tio öre per kWh vid årsskiftet 2026, vilket ger en direkt lättnad på hushållens elräkningar. Vi pratade om det här.

Varför detta införs

Minnet av energikrisen 2022 sitter fortfarande i. Då rusade elpriserna i södra och mellersta Sverige till nivåer på över 2 kr/kWh i snitt under vissa månader. Många hushåll såg sina räkningar mångdubblas och politiken kritiserades för att agera för sent.

Med det nya högkostnadsskyddet vill regeringen visa att man inte tänker lämna hushållen ensamma om något liknande skulle hända igen.

Paradoxen: gränsen har inte passerats

Det intressanta är att gränsen på 1,50 kr/kWh inte har passerats de senaste åren:

  • Under 2023 och 2024 låg månadsmedelpriserna i elområde SE3 mellan ungefär 20 och 70 öre/kWh.
  • Under 2025 toppade februari på cirka 77 öre/kWh – alltså bara hälften av gränsvärdet.

Med andra ord: skyddet har inte behövts sedan 2022.

Månadexkl. moms (SEK/kWh)inkl. 25% moms (SEK/kWh)
Sep 20240,16430,2054
Okt 20240,23000,2875
Nov 20240,66950,8369
Dec 20240,58250,7281
Jan 20250,63440,7930
Feb 20250,77050,9631
Mar 20250,50770,6346
Apr 20250,37620,4703
Maj 20250,42940,5368
Jun 20250,22790,2849
Jul 20250,37010,4626
Aug 20250,48560,6070

Varför avsätts då en miljard?

Regeringen har reserverat 1 miljard kronor i budgeten för att finansiera stödet. Beloppet är inte en prognos över faktiska kostnader, utan en säkerhetsbuffert. Om priserna skulle rusa igen finns pengarna redo att användas. Om inte, förblir stödet mer av en försäkring än en utbetalning.

Slutsats

Högkostnadsskyddet från 2026 är framför allt en psykologisk trygghet. Chansen är stor att det aldrig aktiveras – men vetskapen om att det finns kan dämpa oron för nya prischocker. Samtidigt kan det ses som ett uttryck för politisk aktivism snarare än en verkligt nödvändig åtgärd.

Frågan är om detta räcker som långsiktig lösning, eller om vi snarare behöver fler investeringar i produktion, nät och lagring för att på riktigt stabilisera elpriserna.

Tags:

No responses yet

    Lämna ett svar

    Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *